Västra Tunhem
Jag är född och uppväxt i “Floget” Västra Tunhem. Och bodde där tills jag var 19 år, då jag flyttade till Trollhättan och egen lägenhet. Mor och Far bodde kvar. Mamma gick bort för 7 år sedan, men pappa bor fortfarande kvar. Så Västra Tunhem betyder naturligtvis mycket för mig. Det finns mycket kvar i mitt hjärta, min uppväxt och födelsebyggd.
Minnen, 6 år i Mulltorp, Tv,n med tv2 tillsatts som rullades in i gympasalen när Stenmark skulle åka slalom. Dofter från stencileringsrummet, “biblioteket” och dricksvattnet i korridorerna som hade en märklig smak o doft.
Jag har badat i Igelsjön på sommrarna, druckit vatten ur “rännan”, pallat äpplen hos “skägg gårn”, vart med när korna skulle in för mjölkning hos Torsten o Karl-Erik i Hols by. Jag har handlat frysskadad glass och köpt 10 öres kolor hos “Pompom”. Cyklat till Vargön på kyrkstigen. Jag har vart längst in i de flesta av grottorna läggs bergskanten.
Jag minns Gunnar “Murren” Holmin som gick omvägar när han skulle till affären, för i ett antal hus fanns det hundar och han hade skräck för hundar oavsett om de va små eller stora. Jag har även ett svagt minne av denne “Murren” sittandes på en stenmur vid backarna nedanför prästgården. I klädd alldeles för stora kläder och spelandes på ett dragspel.. Jag kan inte vart gammal men på nått sätt har detta satt sig i minnet.
Jag minns grann tanten Signe Larsson, som berättade många historier om hur det var förr och blaskigt kokekaffe med vetekrans, och hennes son David som cyklade varje dag oavsett väder in till Trollhättan. David var en speciell typ.. Ganska egen o totalt tekniskt handikappad, det pratades även om att skulle vart fascist sympatisör under andra världskriget.. Signe var gift med den gamle kalkbrytaren Hjalmar Larsson (David var hennes son sedan tidigare), (Hjalmar gick bort 1973). David hade flyttat dit några år tidigare innan Hjalmar gick bort. Han bodde i en liten stuga bredvid Hjalmars stuga, vid något tillfälle hade David hittat en död ekorre i spannen som han skulle ta upp vatten med ur brunnen. Det blev ett himla liv, och grann ungarna blev beskyllda för att ha lagt i detta döda djur i spannen ( bla min bror). De var uppenbarligen oskyldiga för de visste inte vad han pratade om, och de var nog så. För tydligen hade Hjalmar vid något tillfälle antytt att det var han som gjort det för att på nått sätt påverka att David skulle flytta därifrån.. Han hade gjort andra saker oxå….:-) Hjalmar var föresten farfar till Trollhätteprofiler som gick under smeknamnet “slampen”. (Slampe Sören och Slampe Kjell etc)..
Jag har blivit utskälld som barn av Sigfrid Lind, då jag tog en genväg över kyrkogården.. Jag har blivit utskälld av John som bodde ovanför “soldat torpet” när jag gick balans gång på hans mur.. jag har blivit utskäld av Birger Jansson när vi råkade komma förnära hans tomt när vi lekte och Harald Jansson när jag genade över hans äng på baksidan laggårn.. Gubben Mogel kasta sten efter oss då vi lekte i “kleven” som gick förbi hans hus..
Jag har lekt i ekhagarna vid prästgården, åkt kälke i Aleklev (högst upp ifrån berget ner till kyrkogården). Jag har byggt kojor och lekt mycket i rasbranterna och skogen. Jag suttit bredvid den siste kalkbrytaren, när han spelade dragspel på sin veranda trapp. Jag har knutit knopar, kastat livlina med Gösta Krona, samt även spelat pingis i holstorpsförsamlingshem med den samme, på somrarna spelade vi Vollyboll utanför kyrkstugan. Jag gick och läste för kyrkoherde Rune Ekenvi i Västra Tunhems kyrka. Jag minns också tydligt vad kyrkoherdens fru tyckte det var pinsamt att gå in i affären i “Floget”, då handlarn alltid blev tillsig i trasorna och bockade och bugade så fort de kom in. Och alla andra fick vänta, för kyrkoherden var viktigast utav alla..
Jag har cyklat uppför Prästeklev, nedifrån och upp. Och när man var 15 och körde moped så var Prästeklev en styrkemätare för hur väl man lyckats vässa med drev o dyl.
Jag minns snöborgarna som vi byggde i snöhögarna på skolgården och dofterna i skolsalarna vid sommarens skolavslutningar.
Valborgselden på gärdet vid kyrkan och midsommarfirandet i hembyggdsgården är även det saker som finns djupt inom mig.
